När min systers äldsta barn var mindre lärde jag honom att man kan gömma sig bakom gardinerna, och jag lärde honom att det är jättekul. Detta resulterade i att hans mor blev förtvivlad när han stod och drog i gardinerna. Jag skrattade ikapp med sonen, hehehe...
Idag skrattar nog min syster åt mig. Jag springer förtvivlat efter Lillan när hon åker till gardinerna och drar hejdlöst i dem. Jag har börjat förstå oron i att gardinerna ska ramla ned eller att någon kruka ska hamna på det lilla huvudet...